Energikoncern löser pelletsproblem

Rindi är gotländska för murgröna och den lilla gotländska energikoncernen med detta namn har en grön profil. De driver värmeanläggningar på tio mindre orter i Sverige och på två platser i Polen. Inriktningen är förnyelsebar energi och det var i denna anda som företaget beslöt att starta egen pelletsproduktion.

Vd för Rindi Älvdalen AB är Hans-Peter Olsson och när han tog över chefskapet för två år sedan var det en modern, men haltande, verksamhet han satts att leda.

– Det finns många delförklaringar till att det inte fungerade, från teknik till organisation och marknad. Jag var ju inte med så jag har bara andrahandsinformation. Men som jag ser det, var det i första hand en fråga om att det är en ny bransch och att marknadsprognoserna var påverkade av för stor entusiasm, säger Hans-Peter Olsson som tar emot på kontoret vid fabriken i Älvdalen.

Anläggningen i Vansbro startades 2007 och den i Älvdalen kom igång 2009. Ända sedan starten har de haft en mängd tekniska problem och allra besvärligast har det nog varit i Älvdalen.

Svårt med pellets. Det är inte enkelt att göra träpellets och i mångt och mycket var det nog en lite för stor dos pionjäranda då Rindi startade produktionen för snart fem år sedan. Men de är inte ensamma om dessa problem. NTT har skrivit om saken några gånger och en del som satsat på pelletsproduktion har aldrig fått det att fungera och därför lagt av, men inte velat berätta om sin dåliga investering. Och det är inte bara tekniken som haltat, även marknaden har varit svår eftersom produktionen ökat snabbare än efterfrågan, med fallande priser som följd och Rindi har fått känna av båda delarna.

– Att vi finns kvar kan delvis förklaras med att vi har relativt starka ägare. För problemen sammanföll med finanskrisen och med de tilläggsinvesteringar som blev nödvändiga hade vi knappast klarat oss annars. Vi har tvingats revidera planerna här i Älvdalen på grund av detta. Bland annat så var det meningen att vi skulle ha en fjärrvärmeledning de tre kilometerna in till Älvdalen, men det har vi inte haft råd med, så nu löser vi det åtagandet med en mindre anläggning i samhället. Det fanns också planer på att värma sågverket i Blyberg, men det rann ut i sanden redan i initialskedet på grund av att det är för långt, berättar Hans-Peter Olsson.

Nu ser det emellertid ljusare ut och snart kan det bli dags att satsa på den nämnda ledningen till Älvdalen för värmebehovet är stort och Rindi har mer än tillräcklig pannkapacitet. Även pelletsproduktionen har kommit igång bra och problemen är nu av vardagstyp, sådant man måste räkna med. 

Hans-Peter Olsson visar runt på den fina anläggningen. Det är modernt, påkostat, välskött och lite svårt att förstå att de haft så stora problem.

Sex veckors vila. På den stora tomten ligger travar av klent virke, två centimeter i topp, och stora högar av sågspån från bland annat sågen i Blyberg tre kilometer bort. Hans-Peter förklarar att både spån och den rundved som mals till mikroflis måste vila minst sex veckor före torkning och pressning för att pelletsen ska bli bra.

Spånet sållas innan det torkas i två steg, först i en bandtork och sedan i en roterande ångtork. Före pressen sitter en kvarn som mal ner det till rätt fraktion.

Rundveden huggs till mikroflis, en typ av flis som enkelt ska kunna malas ner till pelletsråvara. I Älvdalen fungerade emellertid inte detta, så företaget var tvungna att installera ytterligare en kvarn för en ganska ansenlig summa. Sedan sållas även detta spån innan det går samma väg som sågspån genom torkar och press. Fukthalten efter tork är åtta procent.

Den färdiga pelletsen lagras och säljs sedan till storkunder som bulkvara. I Vansbro har Rindi även en emballeringslinje för småsäck och en ganska stor del av volymen säljs via bygghandeln till konsumenter. En annan viktig investering är lagerutrymmena som ska utökas till nästa vinter. Utan tillräckliga lager är risken stor att man måste sälja till underpris.

Miljoninvesteringar. Bortsållat spill, bark, grot och annat biobränsle eldas i pannan som är på 8,5 megawatt och som med rökgasåtervinning ger 11 megawatt. Knappt hälften av effekten går åt för pelletsproduktionen och överskottet ska som förut nämndes värma delar av Älvdalens samhälle. Upplägget i Vansbro ser ungefär likadant ut, men där används spån, varav en hel del är torrt, som råvara. Även här har Rindi haft problem, i synnerhet med torkningen. 

De båda anläggningarna har en kapacitet på 70 000 ton vardera och det räknar företaget med att klara av kommande säsong. Totalt sysselsätter Rindi Älvdalen och Västerdala AB cirka 45 personer och ägarna har investerat drygt 300 miljoner kronor i de båda anläggningarna.

I den trämekaniska industrin finns en viss oro för den ökande förbrukningen av träbaserade biobränslen. Men Hans-Peter Olsson som är jägmästare i grunden tycker att det är obefogat.

– Vi använder ingen råvara som kan bli sågade trävaror. En hel del är i och för sig ren massaved men vi söker hela tiden nya sämre sortiment. Vi tar reda på skräpet från slutaaverkningar och gallringar. Dessutom har vi inlett ett samabete med bland andra Stora Enso om att ta toppar, alltså en tredje hög vid vägen. Det är något som kan utvecklas ytterligare, säger han och tillägger att det inte ligger i någons intresse att elda upp det som har ett värde som råvara för annan industri.

– Skulle det bli ett problem, kommer det att lösa sig på sedvanligt marknadsmässigt vis.