23948sdkhjf

Biprodukt blir bra byggprodukt

Träindustri, trähustillverkare och akademi utvecklar tillsammans nya byggprodukter av bortsågade bitar från produktionen av KL-trä, i ett projekt vid Karlstad universitet. "Vi får en produkt med högre och jämnare prestanda än alternativen", konstaterar Jamal Alipour, konstruktionsledare vid Derome Husproduktion.

De medverkande representanterna för husproducenter verkar överens om att kvaliteten på den nya produkten är avgörande. Det bättre resursutnyttjandet och klimatnyttan ger fördelar men är inte huvudskälet till att utvecklingsprojektet vid KAU blivit mycket väl mottaget av de medverkade företagen.

– KL-regeln ger fördelar för produktion och logistik eftersom prestanda är jämnare och högre. Det ger oss möjlighet att bygga högre trähus. Vid högre laster ger det oss också möjlighet att ibland bygga väggar med mindre regeldimensionering och en väggdel i stället för två, säger Oskar Ekström, konstruktionsansvarig vid Obos. Den enda nackdelen är att vi får ett sortiment till att hantera i produktionen.

Jamal Alipour menar samtidigt att husproducenten får mindre spill i sin egen hantering eftersom kvaliteten är jämnare på KL-produkterna, vilket förenklar produktionen.

Den produkt som projektet vid KAU har siktat mot i första hand är syllar, alltså den nedre delen i en ram i väggkonstruktioner.

– Trähusproducenterna vill gärna bygga högre, kanske 6-8 våningar i stället för 3-4, vilket ger en högre belastning på väggelementen och framför allt på syllarna, säger Johan Vessby, lektor vid Karlstads universitet. Syllar av KL-trä har 3-5 gånger högre hållfasthet och jämnare prestanda och ger därmed träbyggarna ökade möjligheter att bygga högt.

Johan Vessby och kollegan Mikael Perstorper har vid sidan av projektet kring syllar även arbetat med att testa Kl-produkter som alternativ för balkar. En möjlighet är att lägga in KL-bitar som en del av balkar för att öka prestandan, och resultaten är lovande.

– Arbetet med KL-trä för byggprodukter är ju i grunden väldigt industriellt inriktat, säger Johan Vessby. Men parallellt med detta arbetar vi även med grundläggande forskning genom att mäta och filma hur materialet reagerar på belastning, både momentant och under långvarig belastning.

Mikael Perstorper har en bakgrund vid mätteknikföretaget Dynalyse, och har bland annat varit engagerad i att utveckla relevant mätteknik för KL-projektet.

– Alla tester, från laboratoriemätning på små träbitar, till tester med 14 tons belastning på en riktig husmodul, har visat hur KL-träkomponenterna, enkelt uttryckt, gör betydligt mer motstånd mot belastning, konstaterar Mikael Perstorper. Det behövs alltså betydligt mer belastning för att åstadkomma komprimering eller deformation jämfört med det konstruktionsvirke som används i dag.

Idén att använda bortsågade bitar från KL-väggar till något bättre än bränsle är inte ny. Både möbler och byggreglar har testats som biprodukter till den storskaliga KL-produktionen vid de hittills fyra stora KL-tillverkarna i Sverige. Det speciella med projektet vid KAU är att man engagerat företag som kan leverera stora volymer tillsammans med företag som kan köpa och använda stora volymer. I projektet vid KAU har Stora Enso därmed arbetat tillsammans med bland andra Obos och Derome, något som underlättar för en utveckling av en hållbar affärsmodell.

När NTT träffar alla tre i ett Teams-möte framgår dock att prisfrågan kan bli en intressant förhandling. De produkter som kan bli resultatet av projektet är ju i princip biprodukter samtidigt som de har en hög och jämn prestanda som ger användarna möjlighet att arbeta effektivare och bygga högre. För KL-träproducenterna innebär de nya produkterna ett sätt att använda mer av råvaran till förädlade produkter som bidrar till en hållbar träindustri, så det finns en möjlighet för alla parter att både tjäna ekonomiskt och ytterligare öka sin klimatnytta .

Ett alternativ kan också vara att KL-producenterna använder biprodukterna internt för att skapa nya egna produkter. Arbetet i laboratoriet och långtidstester i KAUs källare fortsätter i ytterligare ett drygt år. Samtidigt pågår fältförsök, där man installerat mätare på en rad punkter i ett riktigt hus i Falköping.

– När vi arbetat i projektet i ytterligare ett och ett halvt år hoppas vi att industrin är redo att ta över utvecklingen, säger Johan Vessby.

KL-projektet vid KAU

Namn: Högpresterande syllar från KL-skivor

Finansiering:Bioinnovation (= Vinnova, Energimyndigheten, Formas).

Projekttid: juni 2022 till maj 2024.

Medverkande företag: Stora Enso, Obos, Derome och Vida Building.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062