Tomas Lundmark, SLU. Foto: Monica Almgren.

Skogen gör redan idag ett stort jobb med att reducera mängden koldioxid i atmosfären.

– Skogen är en rejäl dammsugare av koldioxid och tar upp mer koldioxid än den släpper ut, säger Tomas Lundmark.

Den svenska skogen tar upp mer än hundra miljoner ton koldioxid varje år som omvandlas till trädbiomassa.

– En stor del av det årliga upptaget skördas och används för fossilfri konsumtion. Men en del av upptaget stannar i skogen och resulterar i ett ökat lager av kol i mark och vegetation. Skogen buffrar på så sätt för klimatskadliga utsläpp från olja och cement, säger TomasLundmark.

Skogen kan göra nytta för klimatet och miljön på många sätt. SLU-professorn Tomas LUndmark menar att detta kan utvecklas ytterligare. Foto: Nils Lindstrand.

– Skogens klimatnytta sker även genom substitution. Produkter från skogen ersätter fossila bränslen, plast, cement, stål etcetera. Det innebär minskat nytillskott av koldioxid till atmosfären, koldioxid med fossilt ursprung.

Ett dilemma är att nyttan med att lagra in kol i skogen bara kan öka på bekostnad av minskad nytta genom substitution om skogens tillväxt är konstant.

– För att kunna skörda mer skog utan att minska på kolförrådet måste skogen växa mer än den gör idag. Ju högre tillväxt desto mer kan skördas och desto mer kan substitueras samtidigt som vi kan öka kollagret i skogen, säger Tomas Lundmark.

Han vill nu ta klimatnyttan ett steg längre genom CCS, Carbon Capture Storage, det vill säga skapa en teknisk kolsänka genom avskiljning och lagring av koldioxid.

– Negativa utsläpp behövs för att vi ska nå klimatmålen, parallellt med att andra åtgärder för utsläppsminskningar också måste vidtas så långt som möjligt.

Skogen ger oss väldiga mängder biobränslen som ger oss förnybar energi i ett fåtal stora anläggningar runt om i Sverige. Varför släppa tillbaka den biogena koldioxiden till atmosfären när det finns teknik att återfånga den i rökgaserna?

CCS (Carbon Capture Storage)-teknik är olika tekniker för att fånga in och lagra koldioxid. Först fångas koldioxiden in och avskiljs från övriga rökgaser som skapas i fabriken eller kraftverket. Det kan ske med hjälp av kemiska reaktioner som utnyttjar så kallade katalysatorer eller med hjälp av ett membran.

– Den infångade koldioxiden måste komprimeras kraftigt under högt tryck så att den minskar i volym. Först i komprimerad form kan koldioxiden transporteras till en lagringsplats med hjälp av rör eller fartyg.

I ett tredje och sista steg pumpas koldioxiden djupt ner i berggrunden för att lagras.

– Förslaget som diskuteras i Sverige och Norden är att pumpa ner koldioxiden i tömda olje- och gasfyndigheter i Nordsjön utanför Norge, säger TomasLundmark.

Med hjälp av träd, skogsägare, industri och ingenjörer kan vi skapa ett linjärt flöde av koldioxid från atmosfären tillbaka till berggrunden.

– Det är fullt möjligt tack vare fotosyntesen och ingenjörskonsten, säger Tomas Lundmark och menar att den här processen kommer att resultera i ett koldioxidnegativt samhälle.

Finns det någon hake eller nackdel med denna högt eftertraktade lösning, när världen drastiskt måste minska sina koldioxidutsläpp för att inte drabbas ännu mer av nackdelarna i koldioxidutsläppens kölvatten?

– Ja, det är tyvärr kostnaden för processen. Det är en dyr metod i dagsläget. Men å andra sidan är det väl också en fråga om vad man är beredd att betala och hur prissättningen ska se ut när det gäller att komma till rätta med våra koldioxidproblem, säger Tomas Lundmark.