23948sdkhjf

Hur lång livslängd har brandskyddat trä?

DEBATT. Det byggs så det knakar med trä över hela Europa. I fotspåren av ökad efterfrågan på hållbara byggnadsverk och bostäder ställs arkitekter och brandkonsulter inför uppgiften att föreskriva hållbara material som uppfyller exteriöra brandtekniska krav så som fasadbeklädnad av trä på flervåningshus.

I Boverkets vägledning för Br1 byggnader anges obrännbara egenskaper eller godkända egenskaper enligt SP-Fire 105 vilket är är fullt möjligt att uppfylla för träfasadbeklädnad. Men vad berättar SP-Fire 105 om bruksklass egenskaper, det vill säga, är brandskyddsmedlet anpassat och lämpligt att använda för exteriör exponering? Svaret är kort och gott. Absolut ingenting!

”Det finns ingen koppling mellan godkänd fasadbrandprovning SP-Fire 105 som anges i Boverkets BBR i relation till brandskyddsmedlets lämplighet att bestå i exteriör miljö där regn, uv, temperatur över tid påverkar träpanelen och brandskyddsmedlet”, säger Peter Johnson, Produktchef Woodsafe.

I årtionden har ”Durability of Reaction to Fire performance” arbetats fram baserad på den amerikanska standarden ASTM D2898 som varit vägledande standard sedan 1970-talet. Det nordiska arbetet av kravkriterier som benämns enligt Nordtest metoden NT-Fire 054 resulterade i CEN/TS 15912 i avvaktan på den nu antagna europeiska standarden EN16755. Denna standard är en provning av brandskyddsmedlets lämplighet att klara normal interiör applikation, förhöjd luftfuktighet och temperatur i interiör applikation samt att i exteriör applikation upprätthållna brandegenskaper enligt specifika gränsnivåer. Det är fler produkter som tyvärr inte klarar av bruksklassprovningen än det finns produkter som klarar kravet. Det ger en tydlig fingervisning om vikten av att välja en produkt som är godkänd!

Standard

Standarden har på sistone fått kritik för att inte definiera eller rättare sagt, sätta fingret på livslängd i antal år. Kritiken är inte på något sätt oviktig, men i sammanhanget är det viktigare att förstå att standarden är framtagen för att bedöma brandskyddsmedlets förmåga att bibehålla de brandskyddande egenskaperna, inte livslängd i antal år.

Samtidigt så verkar delar av branschen till synes inte sträva efter att EN16755 uppfylls?

  • Ett parkeringshus i Sverige hade en föreskrivande text med krav på lämplighetsprovade egenskaper enligt EN16755 EXT. I samband med upphandling av fasaden som består av Thermowood furu avviker aktuellt fabrikat. Brandskyddsmedlets egenskaper är inte godkända enligt EN16755 EXT.
  • Ett annat dagsaktuellt projekt är ett byggnadsverk uppfört med trästomme och CLT element med fasadbeklädnad av brandimpregnerat trä. I aktuellt projekt verkar det som att inblandade parter är medvetna om fasadbeklädnadens bristande dokumentation enligt EN16755 EXT.

Kvar lämnas då frågan. Varför kritiseras att EN16755 EXT inte sätter fingret på brandskyddets livslängd när det samtidigt förekommer att byggprojekt inte ställer krav på den enda standard i skrivande stund som utvärderar och klassificerar brandskyddsmedlets egenskaper i exteriör miljö?

EN16755

Bruksklassen EN16755 omges till en del av en gråzon då Storbritannien antagit ett sidospår med benämning BS-EN16755 EXT. Storbritannien har, för ovanlighetens skull i standardsamarbetet i Europa, valt att frångå grundläggande kravspecifikation. I praktiken innebär BS-standarden att kraven för skillnaden mellan ingående och utgående brandtekniska parametrar inte bedöms. Standarden BS-EN16755 är inte antagen i CEN och inte tillämpningsbar i övriga medlemsländer.

Vad är urlakning och hur uppstår urlakning? Oavsett val av brandskyddsmålning eller brandimpregnering så består systemen av substanser som utgör brandskydd av trämaterialet. De substanser/kemikalier som används har samma syfte men ofta helt skilda egenskaper när de utsätts för fukt, temperatur, uv och de upprepade cykler som naturen avspeglar. Om ett brandimpregneringsmedel består av hygroskopiska substanser – och inte är skyddat av en täckande färg - så kommer de brandhämmande substanserna absorbera fukt från omgivningen vilket resulterar i ökad risk för mögelpåväxt, utveckling av nedbrytande syra i cellstruktur samt urlakning vilket innebär att brandskyddsmedlet vandrar från att vara i träet till att nå ytan av träet och därmed brytas ner eller spolas bort av regn. Resultatet kan bli att träbeklädnaden inte längre uppfyller tidigare brandklass.

Sammanfattningsvis. Om du skall föreskriva träfasadbeklädnad med krav på brandskyddande egenskaper enligt SP-Fire 105. Bortse då inte från bruksklass standarden EN16755 då den kan vara avgörande för att veta att den brandskyddade produkten är lämplig att använda, det kan vara livsviktigt.

Artikeln är skriven av Thomas Bengtsson, grundare och vd för Woodsafe Timber Protection AB.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Företagens egna nyheter
Se alla medlemsnyheter
Mest läst
WOODJOB
Gå till jobböversikt
Senaste nytt
Se senaste nytt
Utvalda artiklar
Utvalda nyheter från förstasidan
Träexport slår rekord
Bygghandelns medarbetare trivs
Stihl storinvesterar i nya logistiklösningar
Derome och fastighetsutvecklaren förvärvar byggrätter i Uppsala
Pris för ökad skogstillväxt
Exklusiv intervju - Vd:n för skogsindustrierna vet hur branschen mår
Andra Nordiska Medier
Framtidens Bygg
Entreprenad
Transportnet

Sänd till en kollega

0.078