23948sdkhjf

AR och VR kanske inte alltid så smart

AR och VR är digitala verktyg som blir allt vanligare inom industrin för att stötta operatörer. Men hjälper det verkligen? Det ska Högskolan i Skövde ta reda på.

De digitala verktygen som AR och VR blir ett allt vanligare inslag inom industrin. Forskarna benämner dessa verktyg som automatiserat kognitivt stöd (AKS). AR och VR används bland annat för att stötta operatörer inom tillverkningsindustri under upplärning och rutinarbete. Men kunskapsläget är idag oklart. AKS betraktas ofta med en rad positiva arbetsmiljöeffekter, men det finns även signaler som visar motsatt effekt.

För att reda ut problemet har AFA försäkring beviljat Högskolan i Skövde 4,8 miljoner kronor till ett projekt för att ta fram en konkret och användbar vägledning för hur man ska utforma och använda dessa digitala verktyg inom industrin.

– Vi tror att det är oerhört viktigt att vi ökar förståelsen för hur AKS påverkar arbetstagarens kognitiva arbetsmiljö innan dessa system rullas ut i stor skala på arbetsplatser i Sverige och runt om i världen, säger Erik Billing, biträdande professor i informationsteknologi och projektledare.

Det är väl känt inom kognitionsvetenskaplig forskning att ökat stöd i många fall leder till försämrad inlärning. Mer tillgänglig information gör att vi inte litar lika mycket på vårt minne, vilket i förlängningen försämrar vår inlärning.

Att använda sig av AKS skulle kunna leda till att operatörer lär sig sämre och blir mer beroende av det stöd som erbjuds för att kunna utföra arbetet. Detta kan då resultera i att operatörerna tappar förståelse för sina arbetsuppgifter och även försämrar deras förmåga att lösa problem när något krånglar.

Men det finns inte endast negativa aspekter till användningen av AKS. Erik Billing tror att AKS har en stor potential att förbättra arbetssituationen på många arbetsplatser om det används på rätt sätt.

– Idag saknas det kompetens om exakt hur de nya teknologierna påverkar den kognitiva arbetsmiljön, det kunskapsgapet ska vi bidra till att minska. Annars finns det en risk att de positiva effekterna uteblir eller till och med försämrar situationen om hjälpmedlen inte används på rätt sätt, säger Erik i pressmeddelandet.

I dagsläget ser forskare två huvudsakliga målgrupper för den vägledning eller digitala handbok som ska arbetas fram. En handbok som kommer bestå av designriktlinjer riktade till utvecklare av AKS.

– En uppsättning riktlinjer kommer rikta sig mot en bredare målgrupp både inom och utanför industrin och komplettera existerande designriktlinjer till exempel gällande utformningen av AR-gränssnitt. En annan uppsättning riktlinjer utformas mer specifikt mot montering och kan ge mer konkret vägledning för utformningen av dessa typer av arbetsplatser, säger Erik Billing.

Riktlinjerna ska resultera i system som underlättar inlärning, minskar användarens behov av stöd och bidrar till känsla av delaktighet och användarinflytande för de medarbetare som använder systemen. Kognitiv belastning kommer även utgöra en faktor men här är inte målet att alltid bidra till minskad kognitiv belastning, menar Erik Billing.

– Målet är en arbetssituation som inte upplevs stressande men som samtidigt erbjuder visst mått av utmaning och möjligheter att lära sig nya saker.

Projektet går under namnet Operatörskompetens i automatiserade och virtuella miljöer (OKAVIM) och är ett samarbete mellan institutionerna för informationsteknologi och ingenjörsvetenskap vid Högskolan i Skövde, samt Volvo Cars.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078