Staten finansierade HFI (Hemmens forskningsinstitut) som startades 1944 med syftet att underlätta krishushållningen under andra världskriget. Viktiga påtryckargrupper var bland andra husmorsföreningar, Sveriges skolkökslärarinnors förening och andra kvinnoorganisationer. Dessa ville få till stånd forskning och information kring konsumentfrågor.HFI slogs ihop med Aktiv hushållning 1954. Aktiv hushållning startade 1940 och var en avdelning inom Statens Informationsstyrelse, som skulle meddela råd och upplysningar i hushållsfrågor till allmänheten. Med HFI steg hushållslärare, kemister, arkitekter, näringsforskare, sociologer, och ingenjörer in i människors hem och privatliv. De tog tid, undersökte och mätte. Husmodersrollen värderades upp och hon sågs som expert på hemarbete.- Bilderna tar oss in i hemmens privata sfär. De berättar om lagning av kalsonger, om hur man river av hushållspappret på rätt sätt och om stekspadar som testas i en väl uträknad kurva. Husmoderns arbete blir uppmätt och standardiserat i det som jag anser vara en hemmens likriktning, Mats Landin, chefsfotograf vid Nordiska museet.Bilderna i utställningen är tagna av de då främsta fotografiska ateljéer som fanns och tillhör Nordiska museets arkiv. Av 20 000 fotografier från HFI kommer ett 30-tal att visas utställningen.Ett fotografi visar en kvinna som diskar iförd gasmask och ryggsäck och larvliknande slangar mellan kropp och huvud, ett annat en kvinna som tvättar kläder med samma iögonfallande utrustning. De visar hur mycket de anstränger sig och man undersöker sedan hur arbetet kan effektiviseras.Bakgrunden till HFI var att politiker, debattörer, arkitekter och kvinnoorganisationer engagerade sig i bostadsfrågan. HFI tog sedan fram normer och standarder för vad som var en bra bostad.En kader experter skickades ut i hemmen. De mätte och testade, gjorde arbets- och tidsstudier med fabrikens löpande band som förebild. Ingenjören var idealet, hemmafrun skulle bli köksingenjör och köket en fabrik.HFI ombildades 1957 och fick namnet Statens institut för konsumentfrågor som sedan utvecklades till det som idag är Konsumentverket och som har ett helt annat uppdrag. KB