I sin forskning har Karna Hansson funnit att tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, inte hade samma kolinlagring. I norra Finland var kolförråden mindre och skillnaderna mellan trädslagen små.Mängden utsläpp av växthusgasen koldioxid från skogen påverkas av olika kolkällor och sänkor. Europeisk skog är en viktig kolsänka, främst genom kolinlagring i ökad trädbiomassa, men också genom att kol lagras i marken.Bland annat så påverkas kolflöden och förråd av faktorer som tillväxt, markvegetation, det organiska materialets nedbrytningshastighet och läckage av organiskt material med markvatten.? Med ändrad trädslagssammansättning påverkas kolförråden, vilket indirekt kan påverka klimatet, säger Karna Hansson vid institutionen för ekologi, SLU. Det är därför viktigt att känna till skillnader mellan specifika trädslag.I Sverige är gran, tall och björk de tre vanligaste trädslagen, med 41, 39 och 13 procent av virkesförrådet. Gran, tall och björk planteras ofta på olika typer av mark. Tallen klarar sig till exempel bättre på torr, mager mark än vad granen gör. Få studier har därför fokuserat på skillnader mellan trädslag som växer på samma typ av mark.I den här studien jämför Karna Hansson närliggande bestånd av gran, tall och björk som växer på samma marktyp i Halland. Bestånden var 48?60 år gamla när studien slutfördes. De var etablerade på mark som tidigare har haft enhetlig växtlighet på alla jämförda ytor.Resultaten visar att det är skillnader mellan trädslagen i kolflöden och kolförråd, även när trädslagen växer på liknande mark. Produktionen var störst i granbestånden och nedbrytning, kväveutlakning och rotomsättning var störst i björkbestånden. Det resulterade i tydliga skillnader i kolförråd, med mest kol lagrat i granbestånd och minst i björkbestånd, med tall mitt emellan.En jämförande studie med tall, gran och björk i norra Finland visade dock mindre kolförråd och små skillnader mellan trädslag.  KB