En jävligt bra trähistoria
Av I Chesterfield finns kyrkan Church of St Mary and All Saints, som är den största kyrkan i såväl staden som i hela Derbyshire. Men mest omtalad är den för sin krokiga spira, som ofta används som namn på hela kyrkan, Crooked spire.
Djävulen själv brukar få skulden för spirans konstiga form, men numera lutar man (!) åt att det i själva verket beror på något helt annat, nämligen solen.
Den 70 meter höga spiran blev klar på 1360-talet (årtalet är något oklart). Ytan är belagd med 33 ton blyplattor, men konstruktionen är byggd i trä. Den tekniska förklaringen till den 45-gradiga vridningen, och den svaga bockningen av toppen, har länge varit att man byggde med otorkat virke som sedan ändrade form när det torkade på plats. Men på senare tid har många underkänt den förklaringen. Användandet av otorkat virke var mycket vanlig under denna tid, och även om digerdöden skapat underskott på duktiga arbetare borde alla som anförtroddes att bygga en så viktig byggnad ha varit medvetna om vilka marginaler som behövdes. Även förklaringen att man underskattat behovet av styrka i själva konstruktionen underkänns i dag av samma skäl. Alla inblandade bör ha vetat vad man gjorde när man arbetade med ett så stort och viktigt projekt.
I dag är den mer realistiska förklaringen att träkonstruktionen som sådan är oskyldig. I stället är det blyplattorna som allt mer kommit i fokus. Många byggnadshistoriker och byggforskare har i stället konstaterat att blyet i takplattorna värms upp ganska rejält på sydsidan, trots att det handlar om det engelska vädret. Detta bör kunna förklara vridningen, eftersom uppvärmningen på nordsidan blir mycket svagare och plattorna därmed blir något olika stora.
Så långt är det ingenjörer och historiker som skapat förklaringarna. Men folket har förstås dragit sina slutsatser långt tidigare. En populär förklaring har varit att Djävulen själv landade på spiran för att vila under en längre flygning över England. Han lindade svansen runt spiran för att hålla balansen, men blev skrämd då klockaren drog igång de tio kyrkklockorna i tornet. Han försökte hoppa av, men glömde att han hade svansen så hårt lindad runt spiran att denna vreds när han försökte flyga iväg.
En annan version är att en smed i trakten skott djävulen, men gjort ett dåligt arbete. Den behornade potentaten fick våldsamt ont i fötterna, tog en krumsprång och stötte till spiran så hårt att den vreds och knäcktes.
En något fräckare variant på historien är att djävulen i stället satt på kyrkspiran och fick höra att bruden i det pågående bröllopet faktiskt var jungfru på riktigt. Han blev så förvånad att han snabbt vred på huvudet för att se på bruden och då råkade vrida till hela spiran.
Denna historia säger också att tornet kommer att rätta till sig nästa gång en jungfru gifter sig i kyrkan. Men efter flera hundra år har det alltså fortfarande inte hänt…